Det kan ta slut i morgon eller hålla på för alltid ibland är det så

Jag har tappat bort så många människor
Människor jag undrar om jag ens kommer sakna om ett tag
Och om dom kommer sakna mig
Komma ihåg mig, ägna mig en tanke då och då
Jag samlar på mig personer som jag måste gömma mig för så fort jag ser dom
Påfrestande, med ytterst klantigt och ogenomtänkt beteende
Är det så det ska va?
Jag vill till en ny stad där jag inte behöver gömma mig
Eller dömas
Mitt livs idioti
Det är så mycket jag vill ha
Så mycket jag längtar till
Så mycket som jag vill vara
Men som jag inte är och aldrig någonsin kommer bli
Dessa dagar, som bara innehåller utfyllnad
Kan man ignorera, bara skippa
Snälla bli som förr
Ensam
Jag vill vara 13 år igen
Är lite rädd för att hösten gör ett ovälkomnat intrång snart
Med den traditionella höstdepressionen på köpet
Betraktar andra, genom lysande avundsjuka ögon och med självömkan i huvudet
("Du är bra...men inte perfekt")
Jag minns det så tydligt, det gjorde ont
Och ändå log jag
Vem ska jag spela perfekt för egentligen?
Önskar att det var jag och vänner och Popaganda i Stockholm just nu
