_____________________________________

Jag lyssnar på Håkan nu, och återupplever gårdagen, som om den var...igår. Ja. Helt awesome var det! Han är bäst, så är det bara! Ren lycka kände jag då.

När han körde Kom igen Lena mot slutet så visste jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen (precis som förra året). Som jag hade väntat! Att det krävs så lite för att bli så glad! (Den som kan se hela videon utan att dra på smilbanden är sjuk)


Från början bestämde Edd och jag för att dra på Håkis-konsert och jag bjöd med Helen, som en för tidig 18-årspresent. Det var perfekt, kunde knappast blivit mer lyckat!


Flumm! Skrek jag men det verkade bara vara jag som uppfattade kommandot...


Du är liksom lite kärlek för mig.


Sånt jävla drag var det att jag pirrar lite när jag tänker på det.


Mmmm.


Magnus Uggla var gästartist?


Jag är kär i bilden.


En snygging kom ivägen.


Jääää!


Åhåhåhåh! (Imponerande, kreativa bildtexter från min sida, jag vet).


Fyra "extralåtar" hade han. Mumma. Sen spring han ut i publikhavet.


Det var fin himmel när vi åkte hem.


Och vi stannade till och lekte lite på en lekplats.


Helen klättrade.


Tack för kvällen tjejer och Håkan och allt annat glatt folk som utstålade glädje, tack!