_____________________________________

Åh gud va härligt! Jag drog upp min rullgardin klockan sex imorse och istället för att mötas av ett bäcksvart mörker som slår tillbaka mot mig, så var det...ljust! Det är ljust kockan sex på morgonen! Halelulja för det! Nu dröjer det inte länge innan man kan gå i sommarkläder utan att frysa, och utan att vara bländande vit.
Och klockan sju satt jag i bilen, och jag behövde inte tända lampan inne i bilen för att se vilken hörlur som var left och vilken som var right. Det måste ju också vara ett sorts tecken. Vi går mot ljusare tider folk, och det gillas BIG TIME.

Vi såg A Clockwork Orange på filmkunskapen. Och fan va den är bra. Ett år sen jag såg den första gången. Nu var jag lite beredd på allt som skulle komma, men de som såg den för första gången tappade nog hakan. Lite. Till och med de värsta snackisarna var tysta. Vi borde se fler sådana hemska, konstiga och intressanta filmer. Då håller alla spånhuvuden käften.

En vecka kvar till piercingen. Helen ställer upp och håller mig i handen "Jag vill inte missa det här ju!" Har jag för mig att hon sa när jag bad henne. Tobbe tycker som mamma och pappa; det räcker med naveln. Men en annan kille tycker det är snyggt i underläppen. Carro berättade om när hennes kusin piercade sig och svimmade av smärta. Tacksåhemsktmycketfördenminuppiggandevän.

Jag övningskörde nyss, bland annat i innerstan för första gången. Bland alla skarpa kurvor och backar som går upp och ner och trånga gränder. Jag och pappa lever, och bilen är hel, inte en enda skråma. Lättnaden är alltid lika stor.

En inflikning: Tänk hur många timmar jag har spenderat med att vänta på försenade människor.

Mmm... Morrissey.



Jag önskar att studentdagen var i övermorgon. Eller min pensionering, det går lika bra.