All day it seems we’ve been in between the past and future town


Jag vet inte hur jag ska beskriva allt. Just nu känns allt lite för bra och man liksom väntar på att allting ska vända. I torsdags kom Erik & Edit över på fika och vi alla tre fick träffas en sista gång innan allt inte blev som det brukar vara. Det var nog en av våra bästa stunder tillsammans, någonsin. Vi pratade konstant, lika fördelat, i fyra
timmar och det var härligt. Riktigt härligt.





Nu är vi alla på olika håll, inte lika fysiskt nära som vi brukar vara, utspridda på våra håll i Hejnum. Nu sitter jag på trappan till gårdshuset och skriver (eftersom internetsignalerna inte går igenom de tjocka väggarna) och det funkar så länge det är relativt varmt utomhus.





Igår blev allting helt klart, så nu har jag blommor i fönstren, skorna i en skohylla och rent golv. Jag sover i en dubbelsäng och cyklar vart jag än ska. Det är en ganska stor omställning och jag har inte vant mig än men hittills älskar jag det.
















Helen och jag kollar loppisar och det är fruktansvärt kul, speciellt om man hittar en plånbok för två och femtio, stora böcker för fem spänn, kläder för runt trettio kronor och dvd-filmer för femton.
Jag kan nästan inte handla i vanliga affärer nu eftersom även de billigaste prislapparna ser så himla dyra ut.

Jag har även ett eventuellt jobb på gång, och jag står nog ut med att servera eller diska i en restaurang. Skulle jobbat i lördags men då var det fullt upp. Det har varit mycket fullt upp de senaste dagarna och jag hoppas att imorgon blir lugnt.

Bland annat så var jag hos Linn & Dennis för att ta det där obligatoriska familjefotografiet till tidningen. Det blev vackert och snart kommer de hit på lite fika.











Jag bjöd med Edit till Fårö i fredags, en heldag bara hon och jag. Hela vägen dit och hem i bilen sjöng vi med i riktigt bra Bright Eyes-musik. Jag bjöd på restaurang som en för tidig födelsedagspresent och hela dagen blev så lyckad. Vi åt lunch vid Ryssnäset med utsikt över havet och solen i ryggen (och vi hittade även ett skelett från ett totalt oidentifierbart djur).













Åkte till en bokhandel med begagnade böcker och efter en timme i affären (och bärandes på ungefär åtta böcker tillsammans) fick vi ”snällisrabatt” av ägaren och fick också välja några hemgjorda ringar.





Sen middag på något halvbra ställe. Vi kompenserade genom att käka efterrätt på Kutens bensin (ett underbart creperie) med femtiotalsmusik dånandes ur jukeboxen, franska servitriser och en vacker femtiotalsmiljö. Vi tänkte på Emil Jensen med låten ”maj förra året”. Vi hade självklart köpt fika från Sylvis men glömt att äta det så vi tog in det på creperiet och åt istället. Kunde inte bli bättre.




















Åsikter

Kommentera inlägget här:

Vem?:
Kom ihåg mig?

Din e-postadress: (publiceras inte)

Din bloggadress:

Din åsikt:

Trackback
RSS 2.0