Att andas
Det skulle vara så jäkla skönt att ta bort sitt Facebookkonto, sitt oaktuella bilddagbokenkonto och även den här bloggen. Omvärlden är fan inte rolig att ha att göra med. Så skönt att slippa känna sig skyldig till kontakt hela jävla tiden. Slippa veta vad andra gör och vad andra tycker. Slippa få dåligt samvete om man inte ger respons på människors maniska självbekräftande ömkande. Att bara få fokusera på sig själv.
Men ändå så sätter man sig vid den där helvetesdatan varje möjliga dag av rent tvång, av ren nyfikenhet och av ren rastlöshet. Annars missar man något, har man fått för sig. Och när man lämnar den har man fått sin dos av nedtryckande ord. De riktas inte rakt mot en men det ska ändå vara underförstått att det är till just mig. Min värld var så mycket bättre innan jag lärde mig hur man använde datorer.
Jag vill vara sju år igen. Tiden när jag inte hade något att vara svag inför.
(du tycker inte ens om mig längre, så hur kan du reagera när jag undviker dig?)
Åsikter
Trackback