Diffust


Panik, tom, spänd, förväntansfull, lycklig, ledsen, ångest, överväldigad, saknad.  



Jag kan inte fatta att detta är sista dagen i skolan. I Steffen-huset som jag lärt mig att gilla under tre år. Klassen som aldrig mer kommer att vara samlad på samma sätt. Klassen ja... jag tycker att vi kan starta ett kollektiv tillsammans.

Tre år bara flög förbi och dom har varit förbannat bra och förbannat genomjävliga. Men jag gillar inte detta. Jag vill ha studenten att se fram emot utan att riktigt genomleva den. Det är roligare att se fram emot något än att blicka tillbaka och sakna. Jag gillar inte förändringar när allting är så pass bra och speciellt inte såndana drastiska, ofrivilliga förändringar.

Jag begränsade mina låtar till vagnen till drygt trettio stycken och tyckte jag var duktig. Vagnen ska fixas klart idag och snart beger jag mig iallafall mot stan för att fortsätta sökandet efter studentpresenter, samt ha avslutning först i aulan och till sist i klassrummet. A243, kommer jag till och med att sakna dig?!  



Åsikter

Kommentera inlägget här:

Vem?:
Kom ihåg mig?

Din e-postadress: (publiceras inte)

Din bloggadress:

Din åsikt:

Trackback
RSS 2.0