_____________________________________

Min sinnesstämmning befinner sig som vanlig i det där ständiga pendlandet och tiden går olagligt fort. De två senaste veckorna har jag jobbat på samma ställe och det var smått fantastiskt att verkligen få lära känna alla nitton barn där. Varje dag blev jag överöst med charmiga teckningar och innan jag gick hem blev jag överöst av varma kramar. Leendet som då framkallades kunde jag gott leva på för en stund.



För ett tag sen firade vi Ida som fyllt hela tjugo år. Det var en helmysig kväll och hon hade fixat så fint så fint med middag, lekar, geléaktiga shots och prat till långt in på natten.

















När jag kom hem upptäckte jag att någon provsmakat mitt pepparkakshus. Skrattade för att det såg så odiskret ut och så åt vi alla upp hela istället.



Och även denna ständiga längtan. Under vardag längtar jag till helgen och under helgen längtar jag till vardag. Helgens spontana charm och vardagens trygga rutiner. Just dessa bilder är någon vecka gamla och jag vill minnas att den kvällen knappast hade ett ultimat slut tack vare tequilan. 







I fredags såg jag fotboll och drack vin längst bak på läktaren och även under den kyliga vägen ner till hamnen. Dansade och skrattade i en lagom dimma och kände att jag gillade hela kvällen. När klockan slog fyra var min säng fylld. En av föregående kvälls översovare låg kvar ganska länge, i tre timmar pratade vi och sen gick min buss till Hejnum. Det var dags för en pubkväll med gamla fina vänner och mysig irländsk livemusik.








 


Vi gick hem under den otroligt stjärnklara himlen som det var alltför länge sen jag fick se. Den omringade oss som bara den och vi stod länge och bara beundrade alla stjärnbilder tills vi blev alldeles snurriga.









Och fan va vi är obetydelsefulla i universum.