_____________________________________

Jag har en sorts hatkärlek till alla högtider. Eller kanske mest hat till pressen jag känner över att allting ska bli så himla bra, bättre än alla andra år. Valborg blev faktiskt riktigt bra, med sol och fika i Almedalen, grillning hos mig och så lite fest. Dock kunde jag inte prata de närmaste dagarna så jag kunde inte jobba. Det tog en vecka innan min röst var som vanligt...



Påsken spenaderades med Klara & Hedvig och var såklart lyckad. Påsk är så himla mysigt. Vi invigde vår nybyggda gäststuga och den är så perfekt att jag dör. På dagen gick familjen och jag en havspromenad vid Ireviken och sen fotade jag våra kära lamm:




 




Varje dag när mammorna äter sin havre har lammungarna lammrace. Det är helt underbart att bevittna.























Världens finaste Minna fyllde tolv år!





Solen är helt underbar och har redan blekt mitt hår och tonat min kropp. Jag kan gå på timlånga promenader när jag är ledig och varje gång tänker jag att jag nog har gått på varenda gata och gränd här i denna lilla stad.









Gabriel har jag fått träffa lyxigt mycket de senaste veckorna. Han får mig att smälta varenda gång med de där stora, blåa ögonen och den långa, nästan rödblonda, luggen.

(Iklädd en sommarjacka jag köpte för några euros i Amsterdam)

















I torsdags morse var jag nervös när klockan ringde så där tidigt. Med pirret i magen vandrade jag ner mot gotlandsbåten. Försökte sova, äta frukost och läsa. Med musik i öronen åkte jag sen buss, tunnelbana och till sist buss igen. I Nacka befann jag mig nu, på min eventuellt framtida skola. Jag blev smått kär i den. En vit gammal herrgård belägen vid vatten och berg, med trevliga elever och lärare. Min intervju kändes helt okej och proven jag gjorde kunde ha gått hur bra som helst, eller rent åt helvete. Jag vet bara att jag längtar tillbaka, att jag hur gärna som helst vill plugga journalistik till hösten på Tollare folkhögskola. 

---

På kvällen hade jag tagit tåget till Uppsala. Senast jag var där var stan täckt i vitt täcke men nu blommade hela Uppsala och har nog aldrig varit så vackert. Nästa dag var familjen på jobbet eller skolan så jag begav mig hem till farmor på lunch. Min kusin kom dit och det var roligt att träffa henne igen. Farmor också. Jag vill verkligen bli som henne när jag blir gammal. Sen gick jag ner på stan och köpte två finklänningar. Senare åt vi på vår vanliga kinarestaurang och så hyrde vi filmer och käka godis. 

Lördagen innehöll ett Stockholmsbesök som vi har planerat hur länge som helst men aldrig blivit av. Vi gick hur mycket som helst i alla affärer och så åt vi italienskt.  









Även om Stockholm aldrig kommer att bli en stad jag riktigt tycker om så var det en mysig dag. På kvällen spelade vi spel och på morgonen vaknade jag av att något kallt och liksom slemmigt låg på min arm. Jag ryckte till men lugnade ner mig när jag upptäckte att det bara var en stor, gul tulpan. Klara hade varit på fest på kvällen och förklarade senare att hon antagligen tyckte att jag skulle ha en blomma, hon kommer inte riktigt ihåg. Haha.



Jag älskar att spendera tid med Klara & Heddan. Älskar älskar älskar. Och i deras hus har ett fint fotomontage kommit upp. Jag hittade mig själv på en bild och kände bara att jag vill vara så liten igen. Nu blir allting bara mer och mer komplicerat och jag undrar när det ska ta stopp.





På söndagseftermiddagen blev det tidig middag hos mormor och Christian skulle komma dit men efter tidsmissförstånd anlände han när jag redan satt på tåget. Mormor och jag drack rödvin på balkongen i solen och sen vitt vin till maten och punsch till kaffet. Det blev en lite snurrig tågresa kan man säga. Varje gång jag sitter på det där tåget i hemfärdsriktningen känner jag alltid att jag bara vill bli kvar. Hoppa av i Knivsta och ta en taxi tillbaka. Hoppas allafall att det inte dröjer alltför länge innan vi ses igen, fina stad. 

Just nu längtar jag bara efter hemflytten. Det gör lite ont i mig att jag bara kommer ha tillfälliga hem de närmaste åren, men det hör väl till. Det ska iallafall bli otroligt skönt att bo i Hejnum och jobba på det vanliga sommarjobbet i några månader. Ofattbart att detta år har gått så fort. Snart kan jag säga att jag faktiskt klarade det, det som så många säger att dom aldrig skulle klara. Jag är stolt!