And if a double-decker bus crashes into us, to die by your side, is such a heavenly way to die



Det var helt fantastiskt att komma till Sverige. Efter mer än 40 timmars resa jag aldrig trodde ta slut så försökte jag sova bort min jetlag. Dagen efter gick jag runt i Stockholm och Uppsala och bara njöt. Av vädret, svenskan, vännerna. Tog en tidigare båt till Gotland och bad Linn hålla barnen vakna tills jag kom. Alicia blev blyg men jag fick världens kram av Gabriel. Han tog mitt finger och sa, tre gånger, att han saknat mig. Mitt hjärta blev alldeles varmt och jag blev nästan tårögd, även fast jag aldrig gråter glädjetårar.

Det var overkligt att sova i min gamla säng de första nätterna eller bara gå runt i Visby. Allting är gamla vanor man inte har fått uppleva på mer än nio månader. Men det är vackert, det var ett bra beslut att komma hem.

Och nu är det mindre än en månad kvar tills jag åker igen. Jag svämmar över av alla världens känslor.


Eftersom min kamera blev stulen i Australien blir det inte mycket fotodokumentation. Det är inte lika lockande att använda digitalkameran. Lite bilder blir det iallafall:
 


























Åsikter

Kommentera inlägget här:

Vem?:
Kom ihåg mig?

Din e-postadress: (publiceras inte)

Din bloggadress:

Din åsikt:

Trackback
RSS 2.0